tisdag 17 mars 2020

Distansundervisning



Vi får nu börja förbereda oss inför distansundervisning och ska nu se på hur vi praktiskt kan gå tillväga.



  1. Skolahemma.se
  2. Hög belastning på TEAMS just nu eftersom flera länder just nu går över till distansundervisning. Vi kan använda TEAMS funktioner på olika sätt, exempelvis skapa möte via kalender. 
  3. Kommunikation med hemmet via Infomentor, övergripande allmän information via " Bloggytan ". Mejl och så klart telefon för mer specifik.
  4. Befintliga resurser: Studi.se, Digital pedagogik, NE

onsdag 5 februari 2020

Ett levande klassrum

Uppstart

https://www.youtube.com/watch?v=eqRcpA5rYTE

Vi har ett utmanande och stimulerande arbete där vi ställs inför uppgiften att bedöma kunskaper bl.a med hjälp av kommunikation och resonemang.

Hur kan vi tillsammans utveckla ett klassrum som kännetecknas av :

  1. En levande diskussion
  2. Många / fler  är engagerade
  3. Att vi tryggar upp men också utmanar.
Arbetspass

Gruppvis arbete

Samtal om arbetssätt och strukturer för att öka möjligheterna till ett klassrum som kännetecknas av punkterna 1 - 3. Gå ett varv i gruppen och låt varje person prata till punkt, ställ nyfikna frågor men undvik att ge råd : )

Avslut

https://www.youtube.com/watch?v=y8bHMd3PosM



onsdag 4 december 2019

Samtal kring betygssättning

  1. Vi börjar med att visa filmen "Hur sätter lärare betyg?" som visar betygsättning ur ett elevperspektiv.
           Film: Hur sätter lärare betyg? https://www.youtube.com/watch?v=ciRJZwiR5OY

          Spontana diskussionsfrågor som dyker upp ventileras.

          Uppgift: visa filmen för eleverna på klasstid.


      2.För att få djupare kunskap som kan bemöta elevernas funderingar efter att de har sett filmen               ser vi "Att sätta betyg". 

         Film: Att sätta betyg https://www.youtube.com/watch?v=fHSbPRtbvT4


      3.Spontana diskussionsfrågor som dyker upp ventileras. 
         Tipsa om Skolverkets skrivelse allmänna råd "Betyg och betygsättning". 

         Allmänna råd "Betyg och betygssättning" https://www.skolverket.se/getFile?file=4000

       4.En överbryggning till nästa termin som kommer att behandla vår bedömarkultur: ge tips på                  andra sätt att bedöma kunskap än prov. 

          Skriva på lappar som samlas in för bearbetning och verktygslåda/förslagsbank till vt.

          Ett intressant material inför vårens arbete med att bedöma på flera  

onsdag 23 oktober 2019

Bedömning för lärande


Uppgift 1

Vad fastnade du för i texten ? Positivt och negativt.

Hur tänker du kring / använder :

  • återkoppling 
  • kamratrespons
  • bedömning i syfte att lära
  • bedömning i syfte att betygsätta
  • provbetyg
  • bedömningsanvisningar
Uppgift 2

Tid för samtal / reflektion kring auskultationen.

Uppgift 3

Läsa text




onsdag 22 maj 2019

Del 8 Moment A + B

Dagens UFA

  • Textläsning
  • Återsamling + film
  • Samtala om text och film ( grönmarkerade frågor )
  • Om vi hinner. Planera aktivitet. ( om ej, i mån av tid förslagsvis spontana kollegiala samtal under veckan ). 


https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_08/


 Moment B – kollegialt arbete


  • Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med estetiska lärprocesser och multimodalt arbete på er skola i olika ämnen?
  • Vad skulle ni vilja utveckla mer i er undervisning och i samarbetet med kollegor?

I arbetet med estetiska lärprocesser och multimodalt lärande lyfts bland annat miljö, tid och tempo samt transformation från en abstrakt idé till konkret arbete som centrala pedagogiska villkor som kan främja eller hindra elevens skapande och lärande.
  • Hur diskuterar ni kring de förutsättningar, pedagogiska villkor, som finns i er undervisning i arbetet med att främja alla elevers lärande och skapande när ni väljer arbetssätt?
Artikelförfattarna lyfter den utvidgade betydelsen av begreppet lek där laborerande med perspektiv och nyfikenhet är något som pågår livet igenom. Fantasi och förmåga till inlevelse är viktiga komponenter i allt lärande och kan bland annat bidra till att utveckla empati och sociala färdigheter.
  • Hur arbetar ni med lek, musik och rörelse i arbetslaget och på skolan?
  • Hur ser ni att dessa typer av aktiviteter kan påverka exempelvis uppmärksamhet och socialt samspel?


I artikeln beskrivs makro- och mikroreglering som viktiga aspekter i utformandet av undervisning och skapande arbete för alla elever.  elever. Makroreglering handlar om de yttre ramarna kring vad som ska göras såsom att miljön ordnas så att den stödjer den planerade aktiviteten. En tydlig struktur i uppgiftens olika delar både gällande det individuella och det gemensamma arbetet, att material som ska användas finns tillgängligt samt en genomtänkt planering för samarbete mellan elever är några exempel. Mikroreglering är lärarens medvetna och bekräftande förhållningssätt där det förmedlas på vilket sätt aktiviteten ska göras anpassat både efter gruppen och olika elevers behov.
  • Vad skulle ni kunna beskriva som makro- respektive mikroreglering i genomförandet av undervisningsmoment där skapande arbete ingår?
  • Vad på makro- och mikronivå kan lyftas som framgångsrikt i skapande arbete för elever som fått diagnos inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller språkstörning?
  • Vad på makro- och mikronivå kan lyftas som framgångsrikt i skapande arbete för elever som är nyanlända?

Planera och förbered

Exempel på aktivitet
Utgå från en redan planerad lektion eller ett lektionsmoment och förbered hur eleverna kan lära genom olika estetiska och multimodala uttrycksformer i ämnet. Utgå förslagsvis från förutsättningen, det pedagogiska villkoret, kring transformationer- övergångar. Planera val av metoder och arbetssätt så att eleverna kan lyckas i att överföra en abstrakt idé till något konkret till exempel bild, film eller utvidgad text. Tänk igenom vilka kritiska situationer som kan uppstå och där det kan behövas anpassningar och stöd. Ett förslag på anpassning är att eleverna med stöd av frågor får sätta ord på processen i sitt arbete tillsammans med kamrater eller lärare.
Använd gärna något av de kreativa pedagogiska förhållningssätten som beskrivs i artikeln "Att möta elever som utmanar extra" i del 7. 

onsdag 15 maj 2019

Moment D DEL 7

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:
  • Vilket kreativa pedagogiskt förhållningssätt valde ni att utgå från? Sidan 15 -16 i häftet

  • På vilka sätt kom det valda pedagogiska förhållningssättet till uttryck vid genomförandet av anpassningen eller förändringen? 

  • Hur blev det ett stöd för eleven?

  • Vilka nya perspektiv på elevernas situation framkom?

  • Vad i genomförandet av det ömsesidiga samarbetsinriktade samtalet har inspirerat er?

  • Vilka olika erfarenheter och lärdomar har ni gjort?

  • Beskriv hur ni fortsättningsvis kommer att tillämpa de kreativa pedagogiska förhållningssätten utifrån elevernas perspektiv i undervisningen?

onsdag 8 maj 2019

Del 7 B

Del 7: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni vill läsa eller se någon sekvens igen.
Enligt svenska och internationella studier, uttrycker lärare att de tycker det är svårt att möta elevers utmanande uttryck och handlingar. I artikeln ”Att förstå och möta elever som utmanar extra” diskuteras och problematiseras begreppet “elever som utmanar” där fokus läggs på skolan och lärarna, snarare än på eleverna.
  • Vilken betydelse har begreppet “elever som utmanar” för er?
  • Vilka typer av uttryck och handlingar hos elever utmanar er mest?
  • Hur resonerar ni i er verksamhet när ni försöker förstå elevers utmanande uttryck och handlingar?
När elever utmanar beror det ofta på att de hamnar i situationer som de har svårt att hantera. I artikeln hänvisar författarna till Ross Greene som menar att “barn gör rätt om de kan…". Dessutom beskrivs verkningsfulla kreativa pedagogiska förhållningssätt som syftar till att skapa förtroende och trygghet i arbetet med att få alla elever att lyckas.
  • Vilka pedagogiska förhållningssätt använder ni för att minska risken att elever hamnar i situationer där elevens lösning kan uppfattas som ett utmanande uttryck?
I filmen “Lärares utmaningar” och i artikeln lyfts betydelsen av att bygga relationer mellan lärare och elever. Lärares förståelse för enskilda elevers behov och förutsättningar har betydelse för alla elevers lärande och kunskapsutveckling, men är extra viktigt för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
  • Hur arbetar ni för att bygga ömsesidiga och tillitsfulla relationer med elever och som får direkt betydelse i undervisningen och som ger bättre förutsättningar för elevers lärande? Beskriv arbetet på individ- och gruppnivå.
I filmen berättar eleverna hur de upplever olika moment i undervisningen och ger förslag på anpassningar och förhållningssätt.
  • Vilken betydelse får era elevers beskrivningar, upplevelser och förslag till anpassningar för undervisningen på er skola?

Planera och förbered

Syftet med undervisningsaktiviteten i moment C är att pröva en vald anpassning i en redan planerad lektion. Anpassningen ska vara en kombination mellan förslag som kommer fram genom samtal med elever och ett av de kreativa pedagogiska förhållningssätten.
Exempel på aktivitet
Identifiera tillsammans uttryck eller handlingar hos elever som ni lärare upplever som en extra utmaning för er undervisning. Välj en utmaning som ni bedömer rimlig att arbeta med inom ramen för denna uppgift.
Förbered ett ömsesidigt samarbetsinriktat elevsamtal där ni, var och en, utforskar en eller flera elevers perspektiv på den valda utmanande situationen. Ta gärna stöd av filmen “Lärares utmaningar”. Samtalet kan exempelvis handla om att eleven upplever det svårt att lyssna på muntliga genomgångar eller har svårt att komma igång med sitt skolarbete. Samtalet ska avslutas med att ni tillsammans med eleven diskuterar möjliga ömsesidiga och realistiska anpassningar. Samtalet ska ta ca 5-10 minuter.
Ett av de förslag på anpassningar och förändringar av undervisningen som kommer fram i samtalet med eleven ska ni sedan pröva vid en redan planerad lektion. Anpassningen som ni ska pröva ska ni kombinera med eller sätta i relation till ett av de kreativa pedagogiska förhållningssätten från artikeln som ni tycker passar.