Del 5

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_05/

Del 5: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera 

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen. 

I artikeln ”Observans som stöd för undervisningen” samt i filmen från Viksjöskolan lyfts betydelsen av att lärare kartlägger sin undervisning. Genom elevsamtal kring ett undervisningstillfälle och kollegial reflektion får lärarna möjlighet att utveckla sin undervisning i syfte att kunna möta alla elevers behov. 

• Vilka olika kartläggningar görs på er skola? Varför görs dessa kartläggningar? I vilket syfte? 

• Hur görs kartläggningar till exempel utifrån organisations-, grupp- och individperspektiv på er skola? När görs de? Av vem och för vem? 

• Hur stödjer er skola elevernas delaktighet i kartläggningarna? 

• Hur utforskar ni olika elevers perspektiv på undervisningen? Vilka erfarenheter av elevsamtal finns i arbetslaget?

Planera och förbered 

Planera ett undervisningsmoment eller en lektion som ni skulle vilja utforska vidare (kartlägga) 

med hjälp av elevernas perspektiv. Samtalet kan till exempel handla om förhållningssätt, struktur 

och arbetssätt i aktiviteten men också vad eleverna anser skulle kunna stödja dem för att utveckla 

det egna lärandet. 

Aktiviteten kan videofilmas eller spelas in på ljudfil. Ni kan vara två eller flera lärare som genomför aktiviteten tillsammans. 

Exempel på aktivitet 1 

Ringa in vad i elevernas lärande ni skulle vilja utforska (kartlägga) i det utvalda undervisningsmomentet. I filmen från Viksjöskolan handlade det till exempel om källkritik. Bestäm hur många och vilka elever som ska vara med vid kartläggningssamtalet och motivera varför ni väljer dessa. Planera att inleda samtalet med att berätta för eleverna varför ni valt detta undervisningsmoment/lektion för kartläggning och att ni är nyfikna och intresserade av att ta del av deras uppfattningar. 

Formulera frågor till eleverna som ger rikligt med information om undervisningen. Ställ öppna frågor som exempelvis börjar med Hur upplevde ni….? Vad tänker ni om…? Berätta om…. Vad har ni för förslag kring…? 

Exempel på aktivitet 2 

Välj ett ordinarie undervisningsmoment eller en lektion där ni planerat att eleverna ska samarbeta på något sätt. Bestäm hur många och vilka elever som ska vara med på kartläggningssamtalet efter den genomförda aktiviteten. Planera att inleda samtalet med att berätta för eleverna varför ni är intresserade av att utforska (kartlägga) arbetsformen samarbete och att ni är nyfikna och önskar att ta del av deras uppfattningar. Förbered genom att formulera öppna frågor att ställa till eleverna som ger möjlighet till information om elevernas arbetsprocess kring samarbetet, hur de upplever att samarbetet fungerade samt vilka förslag på förändringar de har. Eleverna kan även behöva få möjlighet att reflektera individuellt och eventuellt göra noteringar kring frågeställningarna innan gruppen samtalar tillsammans.

Exempel på aktivitet 3

Välj ut en eller flera elever som eventuellt kan vara i behov av särskilt stöd och där en pedagogisk utredning kan vara aktuell. Genomför ett kartläggande samtal kring elevens eller elevernas tankar om och uppfattning om en utvald del av undervisningen, samt hur de anser att den bättre kan anpassas till deras förutsättningar och möjlighet till måluppfyllelse. Använd gärna frågorna på sidan 17 i artikeln. Dokumentera utifrån elevernas och era tankar hur undervisningen kan anpassas utifrån eleverna. 

Del 4: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Spela gärna upp en kort utvald sekvens av inspelningen om ni gjort en sådan och om eleverna har gett sitt samtycke till att sekvensen visas.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:

• Hur gick det att upprätthålla ett relationellt förhållningssätt i det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet?

• Hur gick det att utforska elevernas perspektiv genom och ställa nyfikna öppna frågor och att lyssna?

• Vilka nya kunskaper och insikter har ni fått från eleverna?

• Vilken betydelse får dessa samtal framöver?

• På vilket sätt har er relationskompetens utvecklats?

• Hur kan kvaliteten påverkas i lärar-elev-relationerna generellt genom kvalificerade lärar-elev-samtal?

• Vad tar ni med er inför det fortsatta arbetet?

Samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet

Här följer den avslutande delen från texten vi läste i moment A. Texten beskriver viktiga delar i den samtalsmodell som vi ska testa inför måndagens träff.

Det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet med eleven innehåller alltid två, och ibland tre, steg:
 • Empatisteget
 • Ömsesidig definition av perspektiv
• Inbjudan till förändring / lösning

De två första stegen finns alltid med, medan det tredje steget som har fokus på någon form av åtgärd inte alltid är aktuellt. Det kan bero av samtalsämnets innehåll som sådant, eller på att de två första stegen i dialogen behöver få mer tid innan det går att diskutera ömsesidiga förändringar och lösningar.

Som regel vill vi alla fort finna en lösning, men när sådana inte är väl grundade i en fördjupad förståelse av alla inblandades perspektiv fungerar de sällan.

Empatisteget är det mest centrala steget där läraren nyfiket och empatiskt sätter sig in i elevens perspektiv så långt möjligt genom ett utforskande förhållningssätt och genom att ställa Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever

 Öppningsfrågan i samtalet kan med fördel formuleras utifrån lärarens perspektiv; ”Jag har lagt märke till att … , men hur uppfattar du det, vad är det som händer för dig egentligen?” eller ”Jag skulle vilja förstå bättre hur du tänkte i lösningen av den här uppgiften, kan du berätta?” Därefter ställer läraren följdfrågor för att hjälpa eleven att utveckla sin berättelse, så långt möjligt. När läraren fått elevens perspektiv klarlagt återkopplar läraren detta genom att upprepa elevens ord och sammanfatta berättelsen och sedan kontrollera med eleven att det var korrekt uppfattat.

När eleven uppfattar att läraren intresserat och accepterande lyssnat till och förstått hans eller hennes perspektiv kan läraren leda in samtalet i nästa steg. Att ömsesidigt definiera perspektiv betyder här att läraren lägger sitt pedagogiska perspektiv - sitt behov och sitt mål för samtalet - på bordet. Några exempel på lärares pedagogiska perspektiv är ”mitt problem är att jag inte kan hjälpa dig med uppgifterna om du är så mycket frånvarande”, ”jag oroar mig för hur du har det med dina kamrater” eller ”jag behöver förstå varför jag inte lyckats förklara de här begreppen så att ni kunnat använda dem bättre i era texter”. Då läraren redogjort för sitt perspektiv för eleven och fått återbekräftat av eleven att han eller hon förstått vad läraren menar, är bådas perspektiv ömsesidigt förstådda och accepterade. Det betyder inte nödvändigtvis att man är överens eller tänker likadant, men att man har förstått och respekterat varandras upplevelser.

Att i samtalsprocessen få insikt i att läraren har egna upplevelser och känner sig berörd, engagerad eller utmanad är för många elever en värdefull insikt och en god övning i att mentalisera. När både elevens och lärarens perspektiv är klargjorda och läggs intill varandra på bordet kan läraren göra en inbjudan till förändring (lösning) genom att helt enkelt fråga eleven om han .......

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen.
I artikeln ”Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever” lyfts tre kompetenser som är viktiga i lärarens professionalitet; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens och relationell kompetens. Författaren påpekar att den relationella kompetensen sällan är uppmärksammad.

• Hur talar ni om den relationella kompetensen hos lärarna på er skola?

Författaren beskriver även relationella mellanrum där elever och lärare får möjlighet att ge uttryck för vilka de är samt skapa relation.

• På vilket sätt skapar ni utrymme, relationella mellanrum, i er verksamhet för alla elever?

Författaren skiljer mellan relationella tillvägagångssätt och relationella förhållningssätt. Relationella tillvägagångssätt innebär lärares arbete med relationer till och mellan elever. Relationella förhållningssätt innebär att läraren är delaktig i relationen med elever.

• Berätta om era erfarenheter och diskutera situationer där relationella tillvägagångssätt respektive relationella förhållningssätt varit viktigt i mötet med elever.

Artikeln tar upp risken med att många samtal fokuserar på elevers strategier och beteenden som de eventuellt använder för att dölja sina svårigheter i lärandet. Om dessa strategier och beteenden uppfattas som negativa av läraren kan konsekvensen bli att de elever som har störst behov av goda samtal inte får samtala om sitt lärande och sina behov.

• Hur ser ni till att alla elever på er skola får möjlighet att samtala om sitt lärande på ett ömsesidigt sätt mellan lärare och elev?

• Hur behöver samtalen med elever anpassas efter elevens olika kommunikativa och språkliga förutsättningar? Hur gör ni för att föra dialoger med elever som har svårt att uttrycka sig verbalt?
  (I fördjupningsdelen finns länkar om stöd vid samtal med elever.)

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med en elev eller en grupp elever. Samtalet ska vara omkring 10-15 minuter och kan genomföras i anslutning till eller under lektion.

Diskutera vad som skulle vara särskilt intressant, viktigt och aktuellt att samtala med eleven/eleverna om. Kom överens om ett eller flera samtalsämnen samt vilken elev/vilka elever som ska bjudas in till samtalet. Innehållet i samtalen kan exempelvis handla om undervisning, delaktighet, lärande, trygghet och trivsel.

Formulera en inbjudan till eleverna där ämnet för samtalet beskrivs så konkret som möjligt och ange tid och plats. Försäkra er om att eleverna förstått syftet och accepterat inbjudan till att samtala.

Diskutera vad ni behöver tänka på för att kunna tillämpa ett relationellt förhållningssätt och för att samtalen ska bli ömsesidiga. Utgå ifrån att en del elever behöver konkretion och tydlighet, exempelvis en lektionsplanering som visas på tavlan under samtalet. Detta för att tydliggöra samtalets innehåll.

Planera gärna för att genomföra samtalet i enlighet med artikelns beskrivning av samtalsstrukturen från CMC. Planera för att spela in samtalet om det är möjligt.

Exempel på aktivitet 1Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattat undervisningen i ett moment eller ämnesområde där elevernas visade kunskaper inte varit de förväntade. Planera och genomför en lektion under momentet eller ämnesområdet och genomför därefter samtalet med en liten grupp elever.
Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:
Efter lektionen vill jag höra hur ni uppfattat innehållet och arbetssätten som vi använder i momentet/ämnesområdet. Jag vill också ta reda på hur jag lyckats förklara och visa sambanden inom momentet/ämnesområdet.

Exempel på aktivitet 2Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattar att deras ökade inbördes kommunikation över sociala medier påverkar skolarbetet. Genomför samtalet med en liten grupp elever.
Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:
Jag har lagt märke till att ni använder sociala medier mer i skolan och jag är intresserad av hur ni ser på det själva och om/hur ni tror att det påverkar skolarbetet och ert lärande.

Exempel på aktivitet 3
Det finns elever som kan behöva stöd i vad återkoppling, feedback respektive formativ bedömning innebär och vad den ska användas till. Planera ett arbetspass med detta innehåll tillsammans med en elevgrupp, så att eleverna på en eller ett par lektioner får träna att ge och ta emot återkoppling, feedback respektive formativ bedömning på olika sätt.

Programmering inför nästa läsår

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a27122/1528793320029/Skolverket_ppt_Programmering_vt2018.pdf

https://ruc.gu.se/fortbildning/anmalan-programmering-for-larare-ht18

https://skolvarlden.se/artiklar/har-far-lararna-programmeringshjalp-av-universitetet

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/att-programmera---webbkurs

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/larare-oroliga-nar-programmering-ska-in-pa-schemat