Här följer den avslutande delen från texten vi läste i moment A. Texten beskriver viktiga delar i den samtalsmodell som vi ska testa inför måndagens träff.
Det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet med eleven innehåller alltid två, och ibland tre,
steg:
• Empatisteget
• Ömsesidig definition av perspektiv
• Inbjudan till förändring / lösning
De två första stegen finns alltid med, medan det tredje steget som har fokus på någon form
av åtgärd inte alltid är aktuellt. Det kan bero av samtalsämnets innehåll som sådant, eller på
att de två första stegen i dialogen behöver få mer tid innan det går att diskutera ömsesidiga
förändringar och lösningar.
Som regel vill vi alla fort finna en lösning, men när sådana inte
är väl grundade i en fördjupad förståelse av alla inblandades perspektiv fungerar de sällan.
Empatisteget är det mest centrala steget där läraren nyfiket och empatiskt sätter sig in i
elevens perspektiv så långt möjligt genom ett utforskande förhållningssätt och genom att ställa
Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever
Öppningsfrågan i samtalet kan med fördel formuleras utifrån lärarens
perspektiv; ”Jag har lagt märke till att … , men hur uppfattar du det, vad är det som händer
för dig egentligen?” eller ”Jag skulle vilja förstå bättre hur du tänkte i lösningen av den här
uppgiften, kan du berätta?” Därefter ställer läraren följdfrågor för att hjälpa eleven att
utveckla sin berättelse, så långt möjligt. När läraren fått elevens perspektiv klarlagt
återkopplar läraren detta genom att upprepa elevens ord och sammanfatta berättelsen och sedan
kontrollera med eleven att det var korrekt uppfattat.
När eleven uppfattar att läraren intresserat
och accepterande lyssnat till och förstått hans eller hennes perspektiv kan läraren leda in
samtalet i nästa steg.
Att ömsesidigt definiera perspektiv betyder här att läraren lägger sitt pedagogiska perspektiv - sitt
behov och sitt mål för samtalet - på bordet. Några exempel på lärares pedagogiska
perspektiv är ”mitt problem är att jag inte kan hjälpa dig med uppgifterna om du är så
mycket frånvarande”, ”jag oroar mig för hur du har det med dina kamrater” eller ”jag
behöver förstå varför jag inte lyckats förklara de här begreppen så att ni kunnat använda
dem bättre i era texter”. Då läraren redogjort för sitt perspektiv för eleven och fått
återbekräftat av eleven att han eller hon förstått vad läraren menar, är bådas perspektiv
ömsesidigt förstådda och accepterade. Det betyder inte nödvändigtvis att man är överens eller
tänker likadant, men att man har förstått och respekterat varandras upplevelser.
Att i
samtalsprocessen få insikt i att läraren har egna upplevelser och känner sig berörd,
engagerad eller utmanad är för många elever en värdefull insikt och en god övning i att
mentalisera.
När både elevens och lärarens perspektiv är klargjorda och läggs intill varandra på bordet
kan läraren göra en inbjudan till förändring (lösning) genom att helt enkelt fråga eleven om han .......