Del 4: Moment D – gemensam uppföljning

Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Spela gärna upp en kort utvald sekvens av inspelningen om ni gjort en sådan och om eleverna har gett sitt samtycke till att sekvensen visas.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:

• Hur gick det att upprätthålla ett relationellt förhållningssätt i det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet?

• Hur gick det att utforska elevernas perspektiv genom och ställa nyfikna öppna frågor och att lyssna?

• Vilka nya kunskaper och insikter har ni fått från eleverna?

• Vilken betydelse får dessa samtal framöver?

• På vilket sätt har er relationskompetens utvecklats?

• Hur kan kvaliteten påverkas i lärar-elev-relationerna generellt genom kvalificerade lärar-elev-samtal?

• Vad tar ni med er inför det fortsatta arbetet?

Samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet

Här följer den avslutande delen från texten vi läste i moment A. Texten beskriver viktiga delar i den samtalsmodell som vi ska testa inför måndagens träff.

Det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet med eleven innehåller alltid två, och ibland tre, steg:
 • Empatisteget
 • Ömsesidig definition av perspektiv
• Inbjudan till förändring / lösning

De två första stegen finns alltid med, medan det tredje steget som har fokus på någon form av åtgärd inte alltid är aktuellt. Det kan bero av samtalsämnets innehåll som sådant, eller på att de två första stegen i dialogen behöver få mer tid innan det går att diskutera ömsesidiga förändringar och lösningar.

Som regel vill vi alla fort finna en lösning, men när sådana inte är väl grundade i en fördjupad förståelse av alla inblandades perspektiv fungerar de sällan.

Empatisteget är det mest centrala steget där läraren nyfiket och empatiskt sätter sig in i elevens perspektiv så långt möjligt genom ett utforskande förhållningssätt och genom att ställa Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever

 Öppningsfrågan i samtalet kan med fördel formuleras utifrån lärarens perspektiv; ”Jag har lagt märke till att … , men hur uppfattar du det, vad är det som händer för dig egentligen?” eller ”Jag skulle vilja förstå bättre hur du tänkte i lösningen av den här uppgiften, kan du berätta?” Därefter ställer läraren följdfrågor för att hjälpa eleven att utveckla sin berättelse, så långt möjligt. När läraren fått elevens perspektiv klarlagt återkopplar läraren detta genom att upprepa elevens ord och sammanfatta berättelsen och sedan kontrollera med eleven att det var korrekt uppfattat.

När eleven uppfattar att läraren intresserat och accepterande lyssnat till och förstått hans eller hennes perspektiv kan läraren leda in samtalet i nästa steg. Att ömsesidigt definiera perspektiv betyder här att läraren lägger sitt pedagogiska perspektiv - sitt behov och sitt mål för samtalet - på bordet. Några exempel på lärares pedagogiska perspektiv är ”mitt problem är att jag inte kan hjälpa dig med uppgifterna om du är så mycket frånvarande”, ”jag oroar mig för hur du har det med dina kamrater” eller ”jag behöver förstå varför jag inte lyckats förklara de här begreppen så att ni kunnat använda dem bättre i era texter”. Då läraren redogjort för sitt perspektiv för eleven och fått återbekräftat av eleven att han eller hon förstått vad läraren menar, är bådas perspektiv ömsesidigt förstådda och accepterade. Det betyder inte nödvändigtvis att man är överens eller tänker likadant, men att man har förstått och respekterat varandras upplevelser.

Att i samtalsprocessen få insikt i att läraren har egna upplevelser och känner sig berörd, engagerad eller utmanad är för många elever en värdefull insikt och en god övning i att mentalisera. När både elevens och lärarens perspektiv är klargjorda och läggs intill varandra på bordet kan läraren göra en inbjudan till förändring (lösning) genom att helt enkelt fråga eleven om han .......

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen.
I artikeln ”Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever” lyfts tre kompetenser som är viktiga i lärarens professionalitet; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens och relationell kompetens. Författaren påpekar att den relationella kompetensen sällan är uppmärksammad.

• Hur talar ni om den relationella kompetensen hos lärarna på er skola?

Författaren beskriver även relationella mellanrum där elever och lärare får möjlighet att ge uttryck för vilka de är samt skapa relation.

• På vilket sätt skapar ni utrymme, relationella mellanrum, i er verksamhet för alla elever?

Författaren skiljer mellan relationella tillvägagångssätt och relationella förhållningssätt. Relationella tillvägagångssätt innebär lärares arbete med relationer till och mellan elever. Relationella förhållningssätt innebär att läraren är delaktig i relationen med elever.

• Berätta om era erfarenheter och diskutera situationer där relationella tillvägagångssätt respektive relationella förhållningssätt varit viktigt i mötet med elever.

Artikeln tar upp risken med att många samtal fokuserar på elevers strategier och beteenden som de eventuellt använder för att dölja sina svårigheter i lärandet. Om dessa strategier och beteenden uppfattas som negativa av läraren kan konsekvensen bli att de elever som har störst behov av goda samtal inte får samtala om sitt lärande och sina behov.

• Hur ser ni till att alla elever på er skola får möjlighet att samtala om sitt lärande på ett ömsesidigt sätt mellan lärare och elev?

• Hur behöver samtalen med elever anpassas efter elevens olika kommunikativa och språkliga förutsättningar? Hur gör ni för att föra dialoger med elever som har svårt att uttrycka sig verbalt?
  (I fördjupningsdelen finns länkar om stöd vid samtal med elever.)

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med en elev eller en grupp elever. Samtalet ska vara omkring 10-15 minuter och kan genomföras i anslutning till eller under lektion.

Diskutera vad som skulle vara särskilt intressant, viktigt och aktuellt att samtala med eleven/eleverna om. Kom överens om ett eller flera samtalsämnen samt vilken elev/vilka elever som ska bjudas in till samtalet. Innehållet i samtalen kan exempelvis handla om undervisning, delaktighet, lärande, trygghet och trivsel.

Formulera en inbjudan till eleverna där ämnet för samtalet beskrivs så konkret som möjligt och ange tid och plats. Försäkra er om att eleverna förstått syftet och accepterat inbjudan till att samtala.

Diskutera vad ni behöver tänka på för att kunna tillämpa ett relationellt förhållningssätt och för att samtalen ska bli ömsesidiga. Utgå ifrån att en del elever behöver konkretion och tydlighet, exempelvis en lektionsplanering som visas på tavlan under samtalet. Detta för att tydliggöra samtalets innehåll.

Planera gärna för att genomföra samtalet i enlighet med artikelns beskrivning av samtalsstrukturen från CMC. Planera för att spela in samtalet om det är möjligt.

Exempel på aktivitet 1Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattat undervisningen i ett moment eller ämnesområde där elevernas visade kunskaper inte varit de förväntade. Planera och genomför en lektion under momentet eller ämnesområdet och genomför därefter samtalet med en liten grupp elever.
Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:
Efter lektionen vill jag höra hur ni uppfattat innehållet och arbetssätten som vi använder i momentet/ämnesområdet. Jag vill också ta reda på hur jag lyckats förklara och visa sambanden inom momentet/ämnesområdet.

Exempel på aktivitet 2Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattar att deras ökade inbördes kommunikation över sociala medier påverkar skolarbetet. Genomför samtalet med en liten grupp elever.
Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:
Jag har lagt märke till att ni använder sociala medier mer i skolan och jag är intresserad av hur ni ser på det själva och om/hur ni tror att det påverkar skolarbetet och ert lärande.

Exempel på aktivitet 3
Det finns elever som kan behöva stöd i vad återkoppling, feedback respektive formativ bedömning innebär och vad den ska användas till. Planera ett arbetspass med detta innehåll tillsammans med en elevgrupp, så att eleverna på en eller ett par lektioner får träna att ge och ta emot återkoppling, feedback respektive formativ bedömning på olika sätt.

Programmering inför nästa läsår

https://www.skolverket.se/download/18.6011fe501629fd150a27122/1528793320029/Skolverket_ppt_Programmering_vt2018.pdf

https://ruc.gu.se/fortbildning/anmalan-programmering-for-larare-ht18

https://skolvarlden.se/artiklar/har-far-lararna-programmeringshjalp-av-universitetet

https://www.skolverket.se/skolutveckling/kompetensutveckling/att-programmera---webbkurs

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/larare-oroliga-nar-programmering-ska-in-pa-schemat

Inkludering och skolans praktik

Länk till lärportalen

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_03/


Dagens upplägg del 3 moment A + B

1. Vi läser texten 30 minuter
2. Film
3. Samtal och diskussion i smågrupper ( diskussionsfrågor moment B uppkopierat )
4. Planering av egen uppgift ( eller tillsammans med kollega / kollegor ) Aktivitet 1 är tänkt att genomföras under kommande 5 arbetsdagar. 

Del 3. Specialpedagogiska insatser för trygghet och engagemang

Specialpedagogiska insatser riktade mot skolans sociala arbetsmiljö gynnar alla elever och i synnerhet elever i skolsvårigheter. 

I skolans uppdrag ingår att utveckla demokratiska värderingar, likvärdighet och jämställdhet vilket förmedlas såväl genom förhållningssätt och organisation som i undervisningsaktiviteter.

Forskning visar att det finns samband mellan sociala relationer och elevers studieresultat. 

Artikeln i denna del tar upp ett antal målsättningar att sträva efter i lärmiljön för att tillgodose elevers grundläggande behov av kompetens, samhörighet, autonomi, öppenhet och stabilitet. 

Syftet med delen är att ge en fördjupad kunskap om hur lärandeprocesser påverkas av det sociala samspelet.

Läs

I artikeln ” Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön” förklaras hur och varför specialpedagogiska insatser bör riktas till skolans arbetsmiljö och hur dessa bidrar till goda lärprocesser. 

I artikeln beskrivs också vad som kännetecknar en god lärmiljö samt önskvärda målsättningar vid en egen analys och utformande av aktiviteter.

I artikeln lyfts även vikten av att, på individnivå, inte skilja mellan elevers kognitiva och känslomässiga aspekter. Elevers exekutiva funktioner, självreglering och arbetsminne påverkas av känslor som eleverna upplever i lärandesituationerna.

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni vill läsa eller se någon sekvens igen. 

Artikeln "Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön" beskriver hur elevers inre motivation påverkas av de grundläggande behoven av att uppleva samhörighet med andra, att uppleva kompetens samt att uppleva autonomi.

• Hur arbetar ni på er skola för att främja upplevelse av samhörighet?

• Hur stöds elevers upplevelse av kompetens, genom till exempel återkoppling på lärande?

• Hur planerar och genomför ni undervisningen utifrån elevers behov av att uppleva autonomi? 

I filmen ”Att skapa en trygg skola” visas exempel på vikten av att identifiera förutsättningar för att att skapa goda lärmiljöer. 

• Hur uppmärksammas trygghet kopplat till elevernas lärande och kunskapsutveckling på er skola?

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A.

Genomför gärna aktiviteten tillsammans med en eller flera kollegor så att en kan vara observatör.


Observatörens uppgift är att studera samspelet mellan lärare och elever och mellan elever.

Artikeln "Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön" tar upp ett antal målsättningar att sträva efter i lärmiljön; kreativitet, stimulans, lärande, kompetens, säkerhet, kontroll, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar och inflytande. Välj en målsättning utifrån vad ni anser behöver utvecklas i er lärmiljö.

Planera en lektion med målsättningen som utgångspunkt i förhållningssätt och arbetssätt. 

Planera även en utvärdering som ni ska genomföra tillsammans med eleverna i slutet av lektionen. Syftet är att ta reda på elevernas upplevelser av den valda målsättningen. Fundera på hur alla elever kan ges möjlighet att komma till tals, både individuellt och i grupp, genom att använda både verbala och ickeverbala uttryckssätt.

Exempel på aktivitet 1

Utgå från en lektion ni planerar att genomföra och ha målsättningen kompetens som utgångspunkt i förhållningssätt och arbetssätt. 

( Kompetens beskrivs i texten ;  elever utvecklar självtillit när lärare förmedlar en tilltro till alla elevers förmåga att lära sig och bemästra skolämnena och när lärare stödjer dem i dessa processer, så att eleverna inte ger upp när de möter utmaningar, utan anstränger sig för att de tror på sina utsikter. )

Följande frågeställningar kan vara ett stöd vid planeringen:

• Hur visar ni tilltro till elevernas olika förmågor?
• På vilka sätt får eleverna efter behov stöd vid utmanande lärsituationer?
• På vilket sätt får eleverna stöd efter behov i arbetet med att genomföra och slutföra aktiviteter?

Planera en utvärdering där alla elever ges möjlighet att uttrycka sig.

Det finns flera sätt att utvärdera beroende på vilken information man som lärare efterfrågar.

Ett sätt kan vara att låta eleverna samtala med kamrater kring aktiviteten, med stöd av öppna frågor och struktur för genomförande.

Utvärderingen kan även göras individuellt genom att eleverna med bild eller text beskriver i vilka situationer de upplever att något är svårt och vilket stöd de då behöver i sitt lärande. 

Följande frågeställningar kan användas som stöd vid utvärdering av elevernas upplevelse av kompetens.

• Hur känns det när man klarat något som upplevts som svårt?

• Vilken betydelse har läraren respektive andra elever för att man ska klara av utmaningar i skolan?

• Hur kan lärare visa att de har tilltro till elever?

Samtals- och diskussionsfrågor om samarbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se på någon sekvens igen.

Utdrag från texten:

"  De erfarenheter som som enskilda lärare gör i klassrummen varje dag- det som kallas det informella lärandet - måste enligt forskningen lyftas upp till en kollektiv nivå där lärare tillsammans reflekterar över och problematiserar undervisningen " ( s.1 )


" ..... se på lärares olikhet på samma sätt. Lärare är olika, kan hjälpa varandra och lära av varandras olikhet " ( s.2 )


" När lärare arbetar bredvid varandra direkt i undervisningen och tillsammans med eleverna blir deras handlingar synliggjorda och kan bli föremål för kollegial reflektion och feedback " ( s.5 )

• Vilken erfarenhet har ni av att samarbeta?

• På vilka sätt samarbetar ni kring att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans?

• På vilka sätt diskuterar ni och använder kunskap som redan finns på skolan och inom lärarlagen om elevers olikheter och olika behov av till exempel uppmärksamhet, svårigheter att vänta på sin tur, språkliga svårigheter eller svårigheter i sociala interaktioner? 

• På vilket sätt utmanar och problematiserar ni varandra kollegialt i planeringen av undervisningen? 

• Hur tar ni vara på era erfarenheter av samarbete, utmaningar och problematiseringar för att ytterligare utveckla er kompetens?

• Finns det flera sätt att samarbeta på skolan, där ni blir synliga för varandra och där ni tillsammans diskuterar och utvecklar undervisningen?

• Vilka kvalificerade reflekterande samtal för ni på er skola?

• Vad tror ni samarbetet på skolan har för betydelse för era elever?

Runda: Vad tar jag med mig från dagens samtal ? Något som bekräftar det jag redan gör, något jag vill pröva ?

Inkludering och skolans praktik del 2 " Lärares samarbete "

Moment A: Textbearbetning

Moment B: Planera aktivitet

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_02/flik/Flik/Del_02_MomentB