onsdag 4 december 2019

Samtal kring betygssättning

  1. Vi börjar med att visa filmen "Hur sätter lärare betyg?" som visar betygsättning ur ett elevperspektiv.
           Film: Hur sätter lärare betyg? https://www.youtube.com/watch?v=ciRJZwiR5OY

          Spontana diskussionsfrågor som dyker upp ventileras.

          Uppgift: visa filmen för eleverna på klasstid.


      2.För att få djupare kunskap som kan bemöta elevernas funderingar efter att de har sett filmen               ser vi "Att sätta betyg". 

         Film: Att sätta betyg https://www.youtube.com/watch?v=fHSbPRtbvT4


      3.Spontana diskussionsfrågor som dyker upp ventileras. 
         Tipsa om Skolverkets skrivelse allmänna råd "Betyg och betygsättning". 

         Allmänna råd "Betyg och betygssättning" https://www.skolverket.se/getFile?file=4000

       4.En överbryggning till nästa termin som kommer att behandla vår bedömarkultur: ge tips på                  andra sätt att bedöma kunskap än prov. 

          Skriva på lappar som samlas in för bearbetning och verktygslåda/förslagsbank till vt.

          Ett intressant material inför vårens arbete med att bedöma på flera  

onsdag 23 oktober 2019

Bedömning för lärande


Uppgift 1

Vad fastnade du för i texten ? Positivt och negativt.

Hur tänker du kring / använder :

  • återkoppling 
  • kamratrespons
  • bedömning i syfte att lära
  • bedömning i syfte att betygsätta
  • provbetyg
  • bedömningsanvisningar
Uppgift 2

Tid för samtal / reflektion kring auskultationen.

Uppgift 3

Läsa text




onsdag 22 maj 2019

Del 8 Moment A + B

Dagens UFA

  • Textläsning
  • Återsamling + film
  • Samtala om text och film ( grönmarkerade frågor )
  • Om vi hinner. Planera aktivitet. ( om ej, i mån av tid förslagsvis spontana kollegiala samtal under veckan ). 


https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_08/


 Moment B – kollegialt arbete


  • Vilka erfarenheter har ni av att arbeta med estetiska lärprocesser och multimodalt arbete på er skola i olika ämnen?
  • Vad skulle ni vilja utveckla mer i er undervisning och i samarbetet med kollegor?

I arbetet med estetiska lärprocesser och multimodalt lärande lyfts bland annat miljö, tid och tempo samt transformation från en abstrakt idé till konkret arbete som centrala pedagogiska villkor som kan främja eller hindra elevens skapande och lärande.
  • Hur diskuterar ni kring de förutsättningar, pedagogiska villkor, som finns i er undervisning i arbetet med att främja alla elevers lärande och skapande när ni väljer arbetssätt?
Artikelförfattarna lyfter den utvidgade betydelsen av begreppet lek där laborerande med perspektiv och nyfikenhet är något som pågår livet igenom. Fantasi och förmåga till inlevelse är viktiga komponenter i allt lärande och kan bland annat bidra till att utveckla empati och sociala färdigheter.
  • Hur arbetar ni med lek, musik och rörelse i arbetslaget och på skolan?
  • Hur ser ni att dessa typer av aktiviteter kan påverka exempelvis uppmärksamhet och socialt samspel?


I artikeln beskrivs makro- och mikroreglering som viktiga aspekter i utformandet av undervisning och skapande arbete för alla elever.  elever. Makroreglering handlar om de yttre ramarna kring vad som ska göras såsom att miljön ordnas så att den stödjer den planerade aktiviteten. En tydlig struktur i uppgiftens olika delar både gällande det individuella och det gemensamma arbetet, att material som ska användas finns tillgängligt samt en genomtänkt planering för samarbete mellan elever är några exempel. Mikroreglering är lärarens medvetna och bekräftande förhållningssätt där det förmedlas på vilket sätt aktiviteten ska göras anpassat både efter gruppen och olika elevers behov.
  • Vad skulle ni kunna beskriva som makro- respektive mikroreglering i genomförandet av undervisningsmoment där skapande arbete ingår?
  • Vad på makro- och mikronivå kan lyftas som framgångsrikt i skapande arbete för elever som fått diagnos inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF), läs- och skrivsvårigheter, dyslexi eller språkstörning?
  • Vad på makro- och mikronivå kan lyftas som framgångsrikt i skapande arbete för elever som är nyanlända?

Planera och förbered

Exempel på aktivitet
Utgå från en redan planerad lektion eller ett lektionsmoment och förbered hur eleverna kan lära genom olika estetiska och multimodala uttrycksformer i ämnet. Utgå förslagsvis från förutsättningen, det pedagogiska villkoret, kring transformationer- övergångar. Planera val av metoder och arbetssätt så att eleverna kan lyckas i att överföra en abstrakt idé till något konkret till exempel bild, film eller utvidgad text. Tänk igenom vilka kritiska situationer som kan uppstå och där det kan behövas anpassningar och stöd. Ett förslag på anpassning är att eleverna med stöd av frågor får sätta ord på processen i sitt arbete tillsammans med kamrater eller lärare.
Använd gärna något av de kreativa pedagogiska förhållningssätten som beskrivs i artikeln "Att möta elever som utmanar extra" i del 7. 

onsdag 15 maj 2019

Moment D DEL 7

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:
  • Vilket kreativa pedagogiskt förhållningssätt valde ni att utgå från? Sidan 15 -16 i häftet

  • På vilka sätt kom det valda pedagogiska förhållningssättet till uttryck vid genomförandet av anpassningen eller förändringen? 

  • Hur blev det ett stöd för eleven?

  • Vilka nya perspektiv på elevernas situation framkom?

  • Vad i genomförandet av det ömsesidiga samarbetsinriktade samtalet har inspirerat er?

  • Vilka olika erfarenheter och lärdomar har ni gjort?

  • Beskriv hur ni fortsättningsvis kommer att tillämpa de kreativa pedagogiska förhållningssätten utifrån elevernas perspektiv i undervisningen?

onsdag 8 maj 2019

Del 7 B

Del 7: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni vill läsa eller se någon sekvens igen.
Enligt svenska och internationella studier, uttrycker lärare att de tycker det är svårt att möta elevers utmanande uttryck och handlingar. I artikeln ”Att förstå och möta elever som utmanar extra” diskuteras och problematiseras begreppet “elever som utmanar” där fokus läggs på skolan och lärarna, snarare än på eleverna.
  • Vilken betydelse har begreppet “elever som utmanar” för er?
  • Vilka typer av uttryck och handlingar hos elever utmanar er mest?
  • Hur resonerar ni i er verksamhet när ni försöker förstå elevers utmanande uttryck och handlingar?
När elever utmanar beror det ofta på att de hamnar i situationer som de har svårt att hantera. I artikeln hänvisar författarna till Ross Greene som menar att “barn gör rätt om de kan…". Dessutom beskrivs verkningsfulla kreativa pedagogiska förhållningssätt som syftar till att skapa förtroende och trygghet i arbetet med att få alla elever att lyckas.
  • Vilka pedagogiska förhållningssätt använder ni för att minska risken att elever hamnar i situationer där elevens lösning kan uppfattas som ett utmanande uttryck?
I filmen “Lärares utmaningar” och i artikeln lyfts betydelsen av att bygga relationer mellan lärare och elever. Lärares förståelse för enskilda elevers behov och förutsättningar har betydelse för alla elevers lärande och kunskapsutveckling, men är extra viktigt för elever i behov av extra anpassningar och särskilt stöd.
  • Hur arbetar ni för att bygga ömsesidiga och tillitsfulla relationer med elever och som får direkt betydelse i undervisningen och som ger bättre förutsättningar för elevers lärande? Beskriv arbetet på individ- och gruppnivå.
I filmen berättar eleverna hur de upplever olika moment i undervisningen och ger förslag på anpassningar och förhållningssätt.
  • Vilken betydelse får era elevers beskrivningar, upplevelser och förslag till anpassningar för undervisningen på er skola?

Planera och förbered

Syftet med undervisningsaktiviteten i moment C är att pröva en vald anpassning i en redan planerad lektion. Anpassningen ska vara en kombination mellan förslag som kommer fram genom samtal med elever och ett av de kreativa pedagogiska förhållningssätten.
Exempel på aktivitet
Identifiera tillsammans uttryck eller handlingar hos elever som ni lärare upplever som en extra utmaning för er undervisning. Välj en utmaning som ni bedömer rimlig att arbeta med inom ramen för denna uppgift.
Förbered ett ömsesidigt samarbetsinriktat elevsamtal där ni, var och en, utforskar en eller flera elevers perspektiv på den valda utmanande situationen. Ta gärna stöd av filmen “Lärares utmaningar”. Samtalet kan exempelvis handla om att eleven upplever det svårt att lyssna på muntliga genomgångar eller har svårt att komma igång med sitt skolarbete. Samtalet ska avslutas med att ni tillsammans med eleven diskuterar möjliga ömsesidiga och realistiska anpassningar. Samtalet ska ta ca 5-10 minuter.
Ett av de förslag på anpassningar och förändringar av undervisningen som kommer fram i samtalet med eleven ska ni sedan pröva vid en redan planerad lektion. Anpassningen som ni ska pröva ska ni kombinera med eller sätta i relation till ett av de kreativa pedagogiska förhållningssätten från artikeln som ni tycker passar.

Del 7 i inkludering och skolans praktik

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_07/





Del 7: Moment A – individuell förberedelse

Ta del av materialet och för kontinuerligt anteckningar medan du läser. Anteckna sådant du tycker är särskilt intressant, viktigt, förvånande eller sådant som du vänder dig mot eller har en annan uppfattning kring. Notera de tankar som väcks utifrån materialet. Anteckningarna bildar underlag för de diskussioner du ska föra med dina kollegor i moment B.

Läs

Läs artikeln ”Att förstå och möta elever som utmanar extra”. Syftet med artikeln är att utveckla förståelse för möjliga orsaker till uttryck och handlingar hos elever som lärare kan uppleva utmanande. Begreppet utmaning lägger fokus på skolan och lärarna, snarare än vid elevernas uttryck och handlingar. Artikeln belyser även kreativa pedagogiska förhållningssätt i mötet med elever som utmanar lärare extra.

Se film

Se filmen ”Lärares utmaningar” där en speciallärare utforskar två elevers perspektiv på skolsvårigheter med hjälp av ömsesidiga samarbetsinriktade elevsamtal. Läraren reflekterar sedan kring elevsamtalen i egen specialpedagogisk handledning.

Material





Lärares utmaningar

Filmlängd: 10.51 Producent: Stockholms universitet



onsdag 27 mars 2019

Del 5

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_05/


Del 5: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera 

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen. 
I artikeln ”Observans som stöd för undervisningen” samt i filmen från Viksjöskolan lyfts betydelsen av att lärare kartlägger sin undervisning. Genom elevsamtal kring ett undervisningstillfälle och kollegial reflektion får lärarna möjlighet att utveckla sin undervisning i syfte att kunna möta alla elevers behov. 
  • Vilka olika kartläggningar görs på er skola? Varför görs dessa kartläggningar? I vilket syfte? 

  • Hur görs kartläggningar till exempel utifrån organisations-, grupp- och individperspektiv på er skola? När görs de? Av vem och för vem? 

  • Hur stödjer er skola elevernas delaktighet i kartläggningarna? 

  • Hur utforskar ni olika elevers perspektiv på undervisningen? Vilka erfarenheter av elevsamtal finns i arbetslaget?

Planera och förbered 

Planera ett undervisningsmoment eller en lektion som ni skulle vilja utforska vidare (kartlägga) 
med hjälp av elevernas perspektiv. Samtalet kan till exempel handla om förhållningssätt, struktur 
och arbetssätt i aktiviteten men också vad eleverna anser skulle kunna stödja dem för att utveckla 
det egna lärandet. 
Aktiviteten kan videofilmas eller spelas in på ljudfil. Ni kan vara två eller flera lärare som genomför aktiviteten tillsammans. 

Exempel på aktivitet 1 

Ringa in vad i elevernas lärande ni skulle vilja utforska (kartlägga) i det utvalda undervisningsmomentet. I filmen från Viksjöskolan handlade det till exempel om källkritik. Bestäm hur många och vilka elever som ska vara med vid kartläggningssamtalet och motivera varför ni väljer dessa. Planera att inleda samtalet med att berätta för eleverna varför ni valt detta undervisningsmoment/lektion för kartläggning och att ni är nyfikna och intresserade av att ta del av deras uppfattningar. 
Formulera frågor till eleverna som ger rikligt med information om undervisningen. Ställ öppna frågor som exempelvis börjar med Hur upplevde ni….? Vad tänker ni om…? Berätta om…. Vad har ni för förslag kring…? 

Exempel på aktivitet 2 

Välj ett ordinarie undervisningsmoment eller en lektion där ni planerat att eleverna ska samarbeta på något sätt. Bestäm hur många och vilka elever som ska vara med på kartläggningssamtalet efter den genomförda aktiviteten. Planera att inleda samtalet med att berätta för eleverna varför ni är intresserade av att utforska (kartlägga) arbetsformen samarbete och att ni är nyfikna och önskar att ta del av deras uppfattningar. Förbered genom att formulera öppna frågor att ställa till eleverna som ger möjlighet till information om elevernas arbetsprocess kring samarbetet, hur de upplever att samarbetet fungerade samt vilka förslag på förändringar de har. Eleverna kan även behöva få möjlighet att reflektera individuellt och eventuellt göra noteringar kring frågeställningarna innan gruppen samtalar tillsammans.

Exempel på aktivitet 3

Välj ut en eller flera elever som eventuellt kan vara i behov av särskilt stöd och där en pedagogisk utredning kan vara aktuell. Genomför ett kartläggande samtal kring elevens eller elevernas tankar om och uppfattning om en utvald del av undervisningen, samt hur de anser att den bättre kan anpassas till deras förutsättningar och möjlighet till måluppfyllelse. Använd gärna frågorna på sidan 17 i artikeln. Dokumentera utifrån elevernas och era tankar hur undervisningen kan anpassas utifrån eleverna. 

söndag 17 mars 2019

Del 4: Moment D – gemensam uppföljning


Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. Spela gärna upp en kort utvald sekvens av inspelningen om ni gjort en sådan och om eleverna har gett sitt samtycke till att sekvensen visas.

Diskutera


Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:
  • Hur gick det att upprätthålla ett relationellt förhållningssätt i det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet?

  • Hur gick det att utforska elevernas perspektiv genom och ställa nyfikna öppna frågor och att lyssna?

  • Vilka nya kunskaper och insikter har ni fått från eleverna?

  • Vilken betydelse får dessa samtal framöver?

  • På vilket sätt har er relationskompetens utvecklats?

  • Hur kan kvaliteten påverkas i lärar-elev-relationerna generellt genom kvalificerade lärar-elev-samtal?

  • Vad tar ni med er inför det fortsatta arbetet?

fredag 15 mars 2019

Samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet

Här följer den avslutande delen från texten vi läste i moment A. Texten beskriver viktiga delar i den samtalsmodell som vi ska testa inför måndagens träff.

Det samarbetsbaserade ömsesidiga samtalet med eleven innehåller alltid två, och ibland tre, steg:
 • Empatisteget
 • Ömsesidig definition av perspektiv
• Inbjudan till förändring / lösning

De två första stegen finns alltid med, medan det tredje steget som har fokus på någon form av åtgärd inte alltid är aktuellt. Det kan bero av samtalsämnets innehåll som sådant, eller på att de två första stegen i dialogen behöver få mer tid innan det går att diskutera ömsesidiga förändringar och lösningar.

Som regel vill vi alla fort finna en lösning, men när sådana inte är väl grundade i en fördjupad förståelse av alla inblandades perspektiv fungerar de sällan.

Empatisteget är det mest centrala steget där läraren nyfiket och empatiskt sätter sig in i elevens perspektiv så långt möjligt genom ett utforskande förhållningssätt och genom att ställa Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever

 Öppningsfrågan i samtalet kan med fördel formuleras utifrån lärarens perspektiv; ”Jag har lagt märke till att … , men hur uppfattar du det, vad är det som händer för dig egentligen?” eller ”Jag skulle vilja förstå bättre hur du tänkte i lösningen av den här uppgiften, kan du berätta?” Därefter ställer läraren följdfrågor för att hjälpa eleven att utveckla sin berättelse, så långt möjligt. När läraren fått elevens perspektiv klarlagt återkopplar läraren detta genom att upprepa elevens ord och sammanfatta berättelsen och sedan kontrollera med eleven att det var korrekt uppfattat.

När eleven uppfattar att läraren intresserat och accepterande lyssnat till och förstått hans eller hennes perspektiv kan läraren leda in samtalet i nästa steg. Att ömsesidigt definiera perspektiv betyder här att läraren lägger sitt pedagogiska perspektiv - sitt behov och sitt mål för samtalet - på bordet. Några exempel på lärares pedagogiska perspektiv är ”mitt problem är att jag inte kan hjälpa dig med uppgifterna om du är så mycket frånvarande”, ”jag oroar mig för hur du har det med dina kamrater” eller ”jag behöver förstå varför jag inte lyckats förklara de här begreppen så att ni kunnat använda dem bättre i era texter”. Då läraren redogjort för sitt perspektiv för eleven och fått återbekräftat av eleven att han eller hon förstått vad läraren menar, är bådas perspektiv ömsesidigt förstådda och accepterade. Det betyder inte nödvändigtvis att man är överens eller tänker likadant, men att man har förstått och respekterat varandras upplevelser.

Att i samtalsprocessen få insikt i att läraren har egna upplevelser och känner sig berörd, engagerad eller utmanad är för många elever en värdefull insikt och en god övning i att mentalisera. När både elevens och lärarens perspektiv är klargjorda och läggs intill varandra på bordet kan läraren göra en inbjudan till förändring (lösning) genom att helt enkelt fråga eleven om han .......

onsdag 6 mars 2019

Del 4: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se någon sekvens igen.
I artikeln ”Lärar-elev-relation och samtal mellan lärare och elever” lyfts tre kompetenser som är viktiga i lärarens professionalitet; didaktisk kompetens, ledarskapskompetens och relationell kompetens. Författaren påpekar att den relationella kompetensen sällan är uppmärksammad.
  • Hur talar ni om den relationella kompetensen hos lärarna på er skola?
Författaren beskriver även relationella mellanrum där elever och lärare får möjlighet att ge uttryck för vilka de är samt skapa relation.
  • På vilket sätt skapar ni utrymme, relationella mellanrum, i er verksamhet för alla elever?
Författaren skiljer mellan relationella tillvägagångssätt och relationella förhållningssätt. Relationella tillvägagångssätt innebär lärares arbete med relationer till och mellan elever. Relationella förhållningssätt innebär att läraren är delaktig i relationen med elever.
  • Berätta om era erfarenheter och diskutera situationer där relationella tillvägagångssätt respektive relationella förhållningssätt varit viktigt i mötet med elever.
Artikeln tar upp risken med att många samtal fokuserar på elevers strategier och beteenden som de eventuellt använder för att dölja sina svårigheter i lärandet. Om dessa strategier och beteenden uppfattas som negativa av läraren kan konsekvensen bli att de elever som har störst behov av goda samtal inte får samtala om sitt lärande och sina behov.
  • Hur ser ni till att alla elever på er skola får möjlighet att samtala om sitt lärande på ett ömsesidigt sätt mellan lärare och elev?

  • Hur behöver samtalen med elever anpassas efter elevens olika kommunikativa och språkliga förutsättningar? Hur gör ni för att föra dialoger med elever som har svårt att uttrycka sig verbalt?
    (I fördjupningsdelen finns länkar om stöd vid samtal med elever.)

Planera och förbered

Förbered en aktivitet där ni genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med en elev eller en grupp elever. Samtalet ska vara omkring 10-15 minuter och kan genomföras i anslutning till eller under lektion.

Diskutera vad som skulle vara särskilt intressant, viktigt och aktuellt att samtala med eleven/eleverna om. Kom överens om ett eller flera samtalsämnen samt vilken elev/vilka elever som ska bjudas in till samtalet. Innehållet i samtalen kan exempelvis handla om undervisning, delaktighet, lärande, trygghet och trivsel.

Formulera en inbjudan till eleverna där ämnet för samtalet beskrivs så konkret som möjligt och ange tid och plats. Försäkra er om att eleverna förstått syftet och accepterat inbjudan till att samtala.

Diskutera vad ni behöver tänka på för att kunna tillämpa ett relationellt förhållningssätt och för att samtalen ska bli ömsesidiga. Utgå ifrån att en del elever behöver konkretion och tydlighet, exempelvis en lektionsplanering som visas på tavlan under samtalet. Detta för att tydliggöra samtalets innehåll.

Planera gärna för att genomföra samtalet i enlighet med artikelns beskrivning av samtalsstrukturen från CMC. Planera för att spela in samtalet om det är möjligt.

Exempel på aktivitet 1Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattat undervisningen i ett moment eller ämnesområde där elevernas visade kunskaper inte varit de förväntade. Planera och genomför en lektion under momentet eller ämnesområdet och genomför därefter samtalet med en liten grupp elever.
Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:
Efter lektionen vill jag höra hur ni uppfattat innehållet och arbetssätten som vi använder i momentet/ämnesområdet. Jag vill också ta reda på hur jag lyckats förklara och visa sambanden inom momentet/ämnesområdet.

Exempel på aktivitet 2Genomför ett samarbetsbaserat ömsesidigt samtal med syfte att ta reda på hur elever uppfattar att deras ökade inbördes kommunikation över sociala medier påverkar skolarbetet. Genomför samtalet med en liten grupp elever.
Exempel på hur en inbjudan till eleverna kan formuleras:
Jag har lagt märke till att ni använder sociala medier mer i skolan och jag är intresserad av hur ni ser på det själva och om/hur ni tror att det påverkar skolarbetet och ert lärande.

Exempel på aktivitet 3
Det finns elever som kan behöva stöd i vad återkoppling, feedback respektive formativ bedömning innebär och vad den ska användas till. Planera ett arbetspass med detta innehåll tillsammans med en elevgrupp, så att eleverna på en eller ett par lektioner får träna att ge och ta emot återkoppling, feedback respektive formativ bedömning på olika sätt.



onsdag 20 februari 2019

Inkludering och skolans praktik


Länk till lärportalen

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik/del_03/


Dagens upplägg del 3 moment A + B
  1. Vi läser texten 30 minuter
  2. Film
  3. Samtal och diskussion i smågrupper ( diskussionsfrågor moment B uppkopierat )
  4. Planering av egen uppgift ( eller tillsammans med kollega / kollegor ) Aktivitet 1 är tänkt att genomföras under kommande 5 arbetsdagar. 


Del 3. Specialpedagogiska insatser för trygghet och engagemang

Specialpedagogiska insatser riktade mot skolans sociala arbetsmiljö gynnar alla elever och i synnerhet elever i skolsvårigheter. 
I skolans uppdrag ingår att utveckla demokratiska värderingar, likvärdighet och jämställdhet vilket förmedlas såväl genom förhållningssätt och organisation som i undervisningsaktiviteter.
elever
Forskning visar att det finns samband mellan sociala relationer och elevers studieresultat. 
Artikeln i denna del tar upp ett antal målsättningar att sträva efter i lärmiljön för att tillgodose elevers grundläggande behov av kompetens, samhörighet, autonomi, öppenhet och stabilitet. 
Syftet med delen är att ge en fördjupad kunskap om hur lärandeprocesser påverkas av det sociala samspelet.

Läs

I artikeln ” Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön” förklaras hur och varför specialpedagogiska insatser bör riktas till skolans arbetsmiljö och hur dessa bidrar till goda lärprocesser. 
I artikeln beskrivs också vad som kännetecknar en god lärmiljö samt önskvärda målsättningar vid en egen analys och utformande av aktiviteter.
I artikeln lyfts även vikten av att, på individnivå, inte skilja mellan elevers kognitiva och känslomässiga aspekter. Elevers exekutiva funktioner, självreglering och arbetsminne påverkas av känslor som eleverna upplever i lärandesituationerna.

Del 3: Moment B – kollegialt arbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni vill läsa eller se någon sekvens igen. 
Artikeln "Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön" beskriver hur elevers inre motivation påverkas av de grundläggande behoven av att uppleva samhörighet med andra, att uppleva kompetens samt att uppleva autonomi.
  • Hur arbetar ni på er skola för att främja upplevelse av samhörighet?

  • Hur stöds elevers upplevelse av kompetens, genom till exempel återkoppling på lärande?

  • Hur planerar och genomför ni undervisningen utifrån elevers behov av att uppleva autonomi? 
I filmen ”Att skapa en trygg skola” visas exempel på vikten av att identifiera förutsättningar för att att skapa goda lärmiljöer. 
  • Hur uppmärksammas trygghet kopplat till elevernas lärande och kunskapsutveckling på er skola?

Planera och förbered

Planera en undervisningsaktivitet utifrån era diskussioner och det material ni tagit del av i moment A.

Genomför gärna aktiviteten tillsammans med en eller flera kollegor så att en kan vara observatör.


Observatörens uppgift är att studera samspelet mellan lärare och elever och mellan elever.
Artikeln "Specialpedagogiska insatser genom det sociala klimatet i lärmiljön" tar upp ett antal målsättningar att sträva efter i lärmiljön; kreativitet, stimulans, lärande, kompetens, säkerhet, kontroll, hjälpsamhet, delaktighet, ansvar och inflytande. Välj en målsättning utifrån vad ni anser behöver utvecklas i er lärmiljö.

Planera en lektion med målsättningen som utgångspunkt i förhållningssätt och arbetssätt. 
Planera även en utvärdering som ni ska genomföra tillsammans med eleverna i slutet av lektionen. Syftet är att ta reda på elevernas upplevelser av den valda målsättningen. Fundera på hur alla elever kan ges möjlighet att komma till tals, både individuellt och i grupp, genom att använda både verbala och ickeverbala uttryckssätt.
Exempel på aktivitet 1
Utgå från en lektion ni planerar att genomföra och ha målsättningen kompetens som utgångspunkt i förhållningssätt och arbetssätt. 

( Kompetens beskrivs i texten ;  elever utvecklar självtillit när lärare förmedlar en tilltro till alla elevers förmåga att lära sig och bemästra skolämnena och när lärare stödjer dem i dessa processer, så att eleverna inte ger upp när de möter utmaningar, utan anstränger sig för att de tror på sina utsikter. )
Följande frågeställningar kan vara ett stöd vid planeringen:
  • Hur visar ni tilltro till elevernas olika förmågor?
  • På vilka sätt får eleverna efter behov stöd vid utmanande lärsituationer?
  • På vilket sätt får eleverna stöd efter behov i arbetet med att genomföra och slutföra aktiviteter?
Planera en utvärdering där alla elever ges möjlighet att uttrycka sig.

Det finns flera sätt att utvärdera beroende på vilken information man som lärare efterfrågar.

Ett sätt kan vara att låta eleverna samtala med kamrater kring aktiviteten, med stöd av öppna frågor och struktur för genomförande.

Utvärderingen kan även göras individuellt genom att eleverna med bild eller text beskriver i vilka situationer de upplever att något är svårt och vilket stöd de då behöver i sitt lärande. 
Följande frågeställningar kan användas som stöd vid utvärdering av elevernas upplevelse av kompetens.
  • Hur känns det när man klarat något som upplevts som svårt?

  • Vilken betydelse har läraren respektive andra elever för att man ska klara av utmaningar i skolan?

  • Hur kan lärare visa att de har tilltro till elever?

onsdag 6 februari 2019

Samtals- och diskussionsfrågor om samarbete

Diskutera och analysera

Utgå från era reflektioner och det ni antecknat när ni tagit del av materialet i moment A. Ha gärna materialet tillgängligt om ni tillsammans vill läsa eller se på någon sekvens igen.

Utdrag från texten:

"  De erfarenheter som som enskilda lärare gör i klassrummen varje dag- det som kallas det informella lärandet - måste enligt forskningen lyftas upp till en kollektiv nivå där lärare tillsammans reflekterar över och problematiserar undervisningen " ( s.1 )


" ..... se på lärares olikhet på samma sätt. Lärare är olika, kan hjälpa varandra och lära av varandras olikhet " ( s.2 )


" När lärare arbetar bredvid varandra direkt i undervisningen och tillsammans med eleverna blir deras handlingar synliggjorda och kan bli föremål för kollegial reflektion och feedback " ( s.5 )

  • Vilken erfarenhet har ni av att samarbeta?

  • På vilka sätt samarbetar ni kring att planera, genomföra och utvärdera undervisning tillsammans?

  • På vilka sätt diskuterar ni och använder kunskap som redan finns på skolan och inom lärarlagen om elevers olikheter och olika behov av till exempel uppmärksamhet, svårigheter att vänta på sin tur, språkliga svårigheter eller svårigheter i sociala interaktioner? 

  • På vilket sätt utmanar och problematiserar ni varandra kollegialt i planeringen av undervisningen? 

  • Hur tar ni vara på era erfarenheter av samarbete, utmaningar och problematiseringar för att ytterligare utveckla er kompetens?

  • Finns det flera sätt att samarbeta på skolan, där ni blir synliga för varandra och där ni tillsammans diskuterar och utvecklar undervisningen?

  • Vilka kvalificerade reflekterande samtal för ni på er skola?

  • Vad tror ni samarbetet på skolan har för betydelse för era elever?
Runda: Vad tar jag med mig från dagens samtal ? Något som bekräftar det jag redan gör, något jag vill pröva ?

söndag 20 januari 2019

Inkludering och skolans praktik

https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/101_Inkludering_och_skolans_praktik



Dagens arbete i UFA-grupperna


Moment C 

Exempel på aktivitet 

Ett samtal med en grupp lärare på skolan. Förbered en frågeställning som utgångspunkt för en diskussion kring inkludering och skolans kultur. Förslag på frågeställning:
  • Vilka olika föreställningar om ansvaret för elevers skolsvårigheter styr skolans specialpedagogiska arbete? (Se sid 3-4 och 10 i artikeln ”Inkludering och skolans kultur”)

Några textrader från sidan 3

" .... att arbeta proaktivt för att utveckla undervisningen utifrån alla elevers olikheter. "

" .... begreppet " special needs " education under 2000-talet allt mer kommit att ersättas av begreppet " inclusive education ", vilket kan förstås som ett förändrat fokus ......"

" ..... där orsaker till svårigheterna anses ligga hos eleven och specialpedagogiska insatser görs reaktivt på individnivå, för att kompensera elevens brister. "



Moment D – gemensam uppföljning


Utgå från era reflektioner och anteckningar från moment C. 

Beskriv och reflektera gemensamt över era erfarenheter.

Diskutera

Som stöd i er gemensamma diskussion och reflektion kan ni utgå från följande frågeställningar:

  • Framkom det några nya perspektiv på diskussionen om er skolas sätt att organisera sin verksamhet för att utvecklas i inkluderande riktning?

  • Vad i samtalen överraskade er?

  • Vad i samtalen var särskilt inspirerande?

  • Har några specifika behov på skolan tydliggjorts och i så fall vilka?

  • Vilka likheter och olikheter mellan elevhälsoteamets, lärarnas och elevernas tankar har blivit synliga?

  • Vilka tankar och frågeställningar tar ni med er inför det fortsatta arbetet med de kommande delarna i modulen?